Direktlänk till inlägg 21 juli 2016
Världens vackraste fjäderluftgevär ?
Air Arms Pro Sport - av många entusiaster högt skattad för sin formgivning.
En modell av fjäderluftgevär som unisont möts med respekt och beundran världen över är en lätt udda skapelse från Air Arms vilken lika enigt brukar hållas som ett av världens bästa fjäderluftgevär. Det handlar om ett stort och tungt gevär med en dold underspännararm och en formgivning inte helt olik en krutdriven studsare. Den har nu funnits på marknaden i två decennier och är fortfarande mycket populär, sin prislapp till trots. Dagens inlägg kommer att avhandla den eleganta och tekniskt sett ytterst kompetenta Pro Sport från brittiska Air Arms.
Som de flesta fantaster kanske vet så är Pro Sport en uppsnofsad variant av TX200 med en hel del av denna modells särdrag inkluderat, exempelvis de syntetiska glidbussningarna inuti mekanismen liksom den öppna cylinderladdningen och CD-avtrycket. Förr i tiden så sade man ofta lite elakt om bilmodellen Karmann-Ghia att den var en "folkabubbla i frack" och lite så är det faktiskt också med Pro Sport - den är en dyrare och mer estetiskt formgiven systermodell till den vanligare och mer prisvärda TX-serien.
Den första serien Pro Sport vid lanseringen 1996 hade svarta underspännararmar som lätt krävade..
Rent fysiskt sett så handlar det om ett relativt kompakt fast duktigt tungt gevär som mäter 103 cm i totallängd men där vågen stannar först vid 4100 gram. Rent subjektivt sett så uppfattar de flesta personer utan tvekan Pro Sport som ett mycket tungt vapen, ett intryck som förstärks igenom en relativt hög tyngdpunkt liksom dess måttliga längd i relation till vikten. Orsaken till den höga tyngdpunkten och den rejäla totalvikten kan man hitta hos anspänningsmekanismen i form av ett Z-format länkage infällt i den relativt höga förstocken.
Anspänningstyngden är emellertid inte ansenlig utan relativt hanterbar, givet den korta spännarmen. Air Arms själva uppger 39 lbs och detta är ca 10% högre än hos en HW80 eller dubbelt upp mot en HW30S. Som en vanlig vuxen man med (förmodligen) ordinära fysiska dimensioner, tillika kraftresurser, så är detta vapen inte svårt att anspänna men det är definitivt inget plinkingvapen som man med glädje skjuter hundratals skott med vid en enstaka session. Den är tung, men inte ohanterligt tung så att det stör.
Matchpipan från LW är bara drygt 9 tum lång men sitter i en 11 tum lång shroud.
När vapnet sedan är anspänt och laddat (samt betalat) så börjar man skönja de goda sidorna hos modellen, detta är nämligen en synnerligen välskjutande bössa. Effekten är inte hög i relation till vapnets egenvikt och detta ger alltid bra förutsättningar för en vettig praktisk precision, precis som det ypperliga avtryckarsystemet som utan tvekan ligger a par med HWs berömda Rekord. Tack vare den shroudade matchpipan från Lothar-Walther och de inre glidbussningarna så är detta ett mycket civiliserat och riktigt lättskjutet vapen, för att vara en fjäderbössa.
Paul Capello testar Pro Sport.
Ett annat område där Pro Sport visar hög klass är när vi kommer till passning, finish samt kvalité på dess komponenter och hantverk. Detta är ett premium luftgevär som verkligen också känns som just - ett premium luftgevär. Det enda fabrikat som överlag matchar Air Arms här är saligen avsomnade Theoben Ltd, liksom gamla tiders Webley & Scott, de sistnämnda främst när man kommer till blåneringens djup och lyster. Detta är ett gevär som förmedlar en genuin brittisk känsla och tillika ägarglädje, i fullständigt positiv mening.
Så, ett bra , dyrt och påkostat vapen - men för vem?
Den som betalar 7700 kr för ett fjädergevär dessa dagar med alla prisvärda och avancerade PCP är troligtvis en äkta fjäderfantast som vet vad denne köper. Själv är jag lite kluven, som 10J så känns den inte riktigt 100%, att sitta på villatomten med denna bjässe, vars format för tankarna till en Afrikastudsare, för att pluppa ut 195 mps känns sisådär. Som ostrypt med kaliber 22 så är det ändå inget riktigt kraftfullt vapen, sitt format till trots. Som bäst kan man nog räkna med 13-14 fpe och det är inte mycket jämfört med exempelvis en sidospännare från Diana. På detta sätt så kan man sluta sig till att Pro Sport aldrig blir eller har varit ett dussinvapen. Den hängivna tävlingsentusiasten väljer troligtvis en 177 TX framför den lite lustiga Pro Sport och andra som önskar ett fjädervapen tenderar ofta till att priortera effekt - vilket ju inte är en stark sida för Pro Sport. En licens är ju precis lika svår att få ut oavsett vilket fjädervapen man köper och då tenderar 9 av 10 köpare att välja PCP.
En hel del motvind med andra ord..
Men för finsmakaren som vill ha en brittisk bössa med känsla och kvalité, då finns det få andra lika klockrena val.